Breven

I ett par år har jag skickat brev och vykort till farfar, små påminnelser om att jag tänker på honom och att jag älskar honom. Det är 133 dagar sedan han gick bort nu. Jag har en hel bunt med vykort adresserade till honom i min byrålåda. Han har ju liksom alltid funnits med mig, hela mitt liv har han varit där, så att skriva några rader går av bara farten. Fortfarande. 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Håll käften

Sedan jag började äta psykofarmaka har jag gått upp väldigt mycket i vikt. Sanningen är att jag väger dubbelt så mycket som jag gjorde innan jag började med medicinerna år 2015. Det har tagit hårt på mig, inte det att jag påminner om en säl, (jag gillar sälar) utan för att jag har svårt att göra vissa rörelser som jag gjorde förut, jag orkar inte lika mycket som förut och kläderna passar inte. Många tror sig också ha rätten att uttrycka sina känslor om min kropp, jag är tjock, äcklig och lat. Men ingen jävel ska säga åt mig att jag är lat och inte försöker. Jag går ofta promenader och tränar faktiskt också. Igår gick jag 30'000 steg. Idag har jag gått 12'000 steg och då är klockan inte ens tio på förmiddagen. Jag försöker och jag gör mitt bästa så håll käften.  
Läs mer