I mitt autism-land

Ibland känns det som om jag bor i ett parallellt universum. Saker och ting är väldigt likt Vintergatans Tellus, men samtidigt är det helt annorlunda. Det är som om färgerna på min palett är grannare, min sol lyser starkare och mitt mörker är mörkare. Jag tänker på ett annat vis än Tellusborna och det är de snabba med att påpeka. De ser inte mina tillgångar, de ser bara oförmögenhet. Och det är så jävla lätt att slå på sig själv när de pekar på ens fläckar. Jag är utrustad med pansarskinn men bakom skölden gömmer sig ett skrämt och ensamt ufo.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Håll käften

Sedan jag började äta psykofarmaka har jag gått upp väldigt mycket i vikt. Sanningen är att jag väger dubbelt så mycket som jag gjorde innan jag började med medicinerna år 2015. Det har tagit hårt på mig, inte det att jag påminner om en säl, (jag gillar sälar) utan för att jag har svårt att göra vissa rörelser som jag gjorde förut, jag orkar inte lika mycket som förut och kläderna passar inte. Många tror sig också ha rätten att uttrycka sina känslor om min kropp, jag är tjock, äcklig och lat. Men ingen jävel ska säga åt mig att jag är lat och inte försöker. Jag går ofta promenader och tränar faktiskt också. Igår gick jag 30'000 steg. Idag har jag gått 12'000 steg och då är klockan inte ens tio på förmiddagen. Jag försöker och jag gör mitt bästa så håll käften.  
Läs mer

Min kämpe

De skyndar till akuten med bror. Komplikationer efter operation. Hela buken är full av var och de blir tvungna till att öppna honom igen för att få bort allt. Min kämpe 💜
Läs mer